Sammanfattning GELAB Expedition Bjurälven 2010

Sveriges Speleolgförbund (SSF), Dyksektionen

Huvudsponsor: GELAB (Gäddede Elektronik AB)
Övriga sponsorer: Mikkes Skoteruthyrning, Smartreklam AB, Dykmagasinet i Karlstad, Frostvikens Skoterklubb, Westel, Vinterparken Östersund, Tentipi Rental i Norrland AB, Blåsjöns Väv- Slöjd- och Bokförening, Team FX, Fotograf Lars Dahlin, JUS

Expeditionsledare: Johan Utas

Säkerhets- och Logistikansvarig: Crister Berg

Dykare: Mattias Tancred, Kristian Lyberg, Mark Dougherty, Nicklas Myrin, Daniel Karlsson, Markus Nord, Per Sandberg, Micke Tilja, Johan Ivarsson.


Support: Mikael Johansson, Jan Kåre på GELAB, Levi Fredriksson, Stora Blåsjöns Byalag, Naturbevakarna Tomas Tomasson och Håkan Berglund, samt hårfrisörskan Ebbis i Blåsjön.

Övriga deltagare: Kurt Skoog – Naturfilmare och SVT Mitt i naturen


Sammanfattning
Årets expedition prövade teamet både fysiskt och psykiskt med många svårigheter som vi inte haft tidigare år. Trots skador, sjukdom och tuffa väderförhållanden får det ändå anses som en mycket lyckad expedition ur alla synvinklar.

Mål uppnådda under 2010

• Kartering: Totalt 520,6 m av grottan är nu karterad. Maxdjupet är 17,6 m. Volymen vi hittills har hittat är 1580,2 kubikmeter och genomsnittsdiameter på gångarna är 1,7m. Största salen vi hittat mäter ca 25 m lång, 9 meter bred och 4 meter hög.
• Media: Genom media och reportage fortsattes arbetet med att visa Bjurälvens skönhet både över och under jord.
• Dokumentation: Mycket material i form av foto och film kom till, allt nytt dokumenterades på ett tillfredsställande sätt med bland annat film i HDTV-kvalitet.
• Forskning: Arbetet med geologiska och biologiska undersökningar fortsatte och en bra plattform för vidare forskningen lades ut.
• Dykning: Ytterligare säkerhetsutrustning för dykningen testades och nya standarder för att göra säkrare dykningen ännu säkrare sattes upp. Bland annat testades för första gången en transportabel luftsäck som fungerar som en luftficka stor nog för 2st dykare. Detta kan utvecklas vidare. Ny rutin med att dykaren alltid har tre oberoende luftkällor implementerades.
• Mediabevakning/information: Ett stort delmål är att nå ut till allmänheten och sprida betydelsen av Bjurälven till hela svenska folket. Detta görs genom föredrag samt genom punktinsatser via olika kanaler och institutioner.

Kartering
Det har visat sig att den metod vi använder för kartering fungerar mycket bra. Vi karterar relativt mycket på kort tid. Och principen att, ingen utforskning förrän allt hittills är karterat, är bra ur många synvinklar, framför allt säkerhet.


Media
Under expeditionens gång hade vi löpande kontakt med olika media och vi är mycket nöjda med den bevakning vi fått.
* Radio: Radio Jämtland, P4 Extra
* TV: SVT Rapport, Mitt i Naturen, Jämtlands TV
* Tidningar: Östersundsposten, Länstidningen Jämtland, Norska Gränsnytt
* IT: Vår hemsida www.expeditionbjuralven.se innehåller information som uppdaterats fortlöpande både före-, under och efter expeditionen

Dokumentation
Stort fokus har legat på att fotografera för att samla ihop en bildbank i expeditionen. Dels för dokumentation av grottan och dels för att kunna delge media högkvalitativa bilder. Stor fokus har även legat på filmning i grottan. Materialet är dels för eget bruk, dokumentation av grottan men också för samarbetet med naturfotograf Kurt Skoog i hans produktion om Bjurälven. Detta gav en ”spin-off effekt” som gjorde att vi kunde delge filmmaterial till SVT´s Mitt i Naturen som gjorde ett reportage om expeditionen.

Forskning
Separata kommande artiklar

Dykningen
• Totala antalet dyk: 105 dyk genomfördes under 2010 vilket vi är stolta över sett till rådande förhållanden, det visade oss att vi, som en stark grupp, klarar att hålla ett bra tempo trots yttre omständigheter.
• Genomsnittlig dyktid: Den genomsnittliga dyktiden på runt 40min är något högre än förra året.
• Längsta dyktiden: Vi har för varje år bättre utrustning och de längsta dyken är uppemot 80min.
• Fokus: Under dyken har störst fokus varit på utforskning/kartering av ny grotta, filma samt fotografera.


Dyksäkerheten
Det har skett en enorm utveckling på sättet vi genomför dyk i Bjurälven, och våra rutiner förbättras hela tiden. Kylan i vattnet och på land, att platsen är så ensligt belägen och svårtillgänglig gör den här expeditionen så speciell och extrem i jämförelse med annan dykning.

Alla dyk genomfördes med 3 separata system
Ett habitat (lufttält) togs med in i systemet för att skapa ett luftrum att kunna komma upp i, för att lugna ner sig, kunna prata med sin parkamrat, eller få ordning på någon krånglande utrustningsdetalj som inte är möjligt att lösa under ytan. Detta lufttält placerades halvvägs (150m) in i grottan (ca 15min-20min simtur från ytan).

Utöver tältet placerades även detta år säkerhetsflaskor med ca 20m mellanrum eller vid extra svåra passager och det krävdes ca 20st flaskor med tillhörande utrustning för att täcka upp hela grottan.
Bara att placera ut all säkerhetsutrustning kräver stor planering och ett antal dyk att genomföra.
En dykare kan i regel endast ha med sig en säkerhetsflaska att placera ut utöver sin egen utrustning.
På grund av kylan havererar dessa säkerhetsflaskor trots att de inte används och måste noggrant kontrolleras och bytas ut med relativt täta intervaller vilket också tar en hel del dykning i anspråk.


2010 visade sig ha något färre incidenter än tidigare år, även sett till att färre dyk genomfördes.
Regulatorerna var i år kraftigt nedställda sett till luftflöde och detta kan vara en stor bidragande orsak till minskningen. Dock gör detta dyken något mindre behagliga då det är väldigt trögt att andas ur munstyckena.
Filtren med torkmedel i kompressorn till vår luft byttes med ännu högre frekvens än tidigare.
Det skall påpekas att problemet är långtifrån löst och att regulatorerna fortfarande fryser med relativ regelbundenhet för oss.


Mediebevakning / Information
Ett viktigt delmål med expeditionen är att få information om detta unika område till allmänheten och organisationer/institutioner (SSF, SLU, Göteborgs Universitet m.m) som i sin tur kan informera vidare.
Bjurälven är för Sverige ett helt unikt och fantastiskt område och varje gång det nämns utåt är det ett steg framåt.

Efter expeditionen har vi fått förfrågningar om den, och till och med om deltagande, från andra länder än bara Sverige (USA, Tyskland, Norge, England samt Finland) vilket vi tycker är mycket spännande eftersom det innebär att vår expedition även fått gehör och lämnat ekon internationellt.

Föredrag
Lokala föredrag
Varje år är en av våra viktigaste mål att informera invånarna om hur vår expedition framskrider och vi är deras ögon på en underbar plats som annars är svår att få tillgång till.
Detta år hölls det första föredraget i Strömsund, andra föredraget i Gäddede och tredje på Fjällripan i Stora Blåsjön. Detta fördelat jämt över de två veckor vi var där.
Varje år förvånas vi över hur många som faktiskt är intresserade av det vi gör och föredragen och frågorna om vår expedition ger oss än mer energi att fortsätta. Runt 50 personer kom till varje föredrag och det var helt fullsatt på alla.

Det är de nära invånarna som hjälper oss framåt på alla sätt och utan det skulle vi inte alls nått samma resultat.

Föredrag under året som gått
En hel del föredrag har hållits runt om hela Sverige. Detta är något vi kommer att fortsätta jobba vidare med. Intresset verkar bara att öka. Detta planerar vi för även framåt i tiden.

Institutioner
* Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) får tillgång till årets material för sina studier

* I samarbete med Göteborgs Universitet gjordes 2009 ett test för att bl.a åldersbestämma grottan och dess formationer, genom att mäta flödet kontra storleken och formen av den kalksten som finns väl synlig. Detta är extremt komplicerat i denna grotta och fler tester behöver göras. Den 3D modell av grottan som gjordes ligger till grund för att kunna arbeta vidare inom detta område. Volymkarteringen för 3D modellen är ett mycket viktigt underlag som kommer att sysselsätta många forskningsområden inom bl. a. hydrologi, zoologi, speleologi, biologi och förstås geologi.


2011 och Framtiden för expeditionen
Nästa år firas 5 års jubileum för expeditionen vilket för alla oss inblandade känns fantastiskt. När första expeditionen gick av stapeln 2007 hade vi aldrig kunnat drömma om vad Bjurälven skulle visa oss av sina hemligheter.
Grottan har ändrat karaktär och de nya tunnlar och gångar som väntar bortom Altarbacken och Tempelsalen kan vi bara drömma om tills det blir dags igen.

Det börjar bli ganska långt till slutet av den utforskade delen, men det är en utmaning som vi är villiga att ta. Vi får utveckla våra säkerhetsrutiner och vår utrustning ytterligare för att, med bibehållen säkerhet, utforska vidare.

Grottan har ett oändligt antal fler hemligheter att visa oss, kanske bara i slutet av nästa gång, eller bakom nästa hörn. Att inte veta kittlar oss alla att fortsätta och vi hoppas att vår entusiasm kan smitta av sig och att ännu fler får upp ögonen för det vi arbetar med.

Nästa år hoppas vi kunna göra flödesanalyser för att se hur mycket vatten som flödar genom enskilda tunnlar i systemet och kunna konstatera vilket som är vattnets aktiva väg just nu.

Vi ska också göra analyser av de rötter som uppmärksammats på 18m djup.

Vi åker till Bjurälven i hopp om svar men åker hem varje år med fler frågor. Det, och er vilja att hjälpa oss, ert intresse för det vi sysslar med, gör att vi fortsätter sökandet efter svar.


Tack till
GELAB har valt att sätta sin namn på expeditionen även i år och vi känner oss mycket hedrade över detta, och vill särskilt tacka dem och Jan-Kåre för att ni tror på oss och förstår det långsiktiga i det vi gör tillsammans. Utan GELABs hjälp skulle inte expeditionen ha den form den har idag och kunna åstadkomma så mycket som den gör på så kort tid.

Vi vill tacka de enskilda personer, föreningar och företag som hjälpt oss med sponsring och bidrag i olika former.
Mikael Johansson och Levi Fredriksson är deltagare av expeditionen men förtjänar ett absolut särskilt tack för den tid de lägger ner. På plats i Bjurälven och Blåsjön skulle vi inte ta oss någonstans utan dem och deras hjälp och kunskaper.

Ebbis lånade ut sin skoter och transporterade oss fram och tillbaka, ett jättetack till henne.

Tack till Naturum Frostviksfjälls turistbyrå i Gäddede och Fjällripan i Blåsjön för att ni ställde upp när vi skulle hålla föredrag där uppe samt till Naturbevakarna Tomas Tomasson och Håkan Berglund som fanns i närheten och var behjälpliga både före och under vår tid uppe i vildmarken.

”Till alla er som vandrat stigen, och till alla er som skall vandra den”

Mitt i Naturen - Förhandstitt

Martin Emtenäs tvekar inför sitt grottdyk i veckans Mitt i naturen. Den nästan en meter tjocka isen spärrar vägen och måste sågas upp innan man dyker ner. I vattnet är det riktigt, riktigt kallt och man tappar direkt känseln i läpparna.

Programmet sänds på SVT1 torsdag 13 maj 2010 kl 20.00

På besök hos dykarna i Bjurälven

Under ett par veckors tid hade jag möjlighet att besöka Expedition Bjurälven uppe vid Dolinsjön. Man kan gå i skoterspåret. Det höll bra. Eller åka skidor. Har man tur kan man få lifta med någon skoter. Fast det är inte så ofta. De som kör skoter hör till dykargänget och har specialtillstånd att få köra där. De måste då också bygga sin egen transportled.

Jag åkte skidor, gick och hade turen att få lifta med en skoter!
Tre besök under dessa veckor gjorde jag. Alla gav lika fina och häftiga upplevelser.
Då jag kom dit första dagen, hade de fått ordning på sitt läger vid Dolinsjön. Allt var så välorganiserat. Varm kåta där. Omklädningstält där. Eget elverk har de med. Ett måste.

Lägret. Soligt och fint. En härlig dag!

Vaken hade de sågat upp dagen innan. Just, när jag kom höll de på att släpa bort stora isblock därifrån, eftersom de hade utvidgat vaken.


Mycket trevligt var det att träffa alla vännerna igen från förra året.
Det här är en hel hög med entusiaster. De tar semester för att kunna vara här och det kostar.
I år liksom förra året sponsrade GELAB, ett elektronik företag i Gäddede, dem. Andra sponsorer finns också på orten. Det gäller boende, skotrar, transporthjälp mm, och så fick det gott mjukbröd att smörja kråset med! Tack vare dessa sponsorer, kan de stanna i två veckor och utforska den underjordiska vattenfyllda delen av Bjurälvens karstområde. Fantastiskt.

Frivilligt och med glädje- i den issörjan!

Tufft att dyka ner i en isvak och stanna under vattnet i gångarna där nere omkring en timme – i taget! Inte bara en gång om dagen. Jag är så imponerad!

Vilken utrustning de har. Ni skulle se deras utrustningslista! Innan en dykare går ner, sitter han länge på vakkanten och sätter på sig allt. Det tar tid och måste göras med stor omsorg. Väl nere, har han ingen annan att lita till, än sig själv.

Vid vaken sitter dykledaren och har koll på vilka som går ner, vart de skall, vilka som är där nere, när de ska komma upp.
Allt måste bestämmas, innan någon får ge sig iväg ner i tunnlarna. Dykledaren skriver in i en dykpärm alla uppgifter; hur länge dykaren tänker vara nere, vart han tar vägen,(de har namn på de olika upptäckterna de gjort, så de kan precisera, vart de ämnar sig) och om han tänker fortsätta längre in i någon gång, än de har lagt ut säkerhetslina i. Exakt tid, då han går ner, skrivs in. Exakt tid då han väntas upp, markeras..

För att kunna göra anteckningar under vatten, har de ”papper” och penna med sig – en vanlig blyertspenna, men ett annorlunda papper på en skrivskiva. De mäter höjd och bredd och längd och skriver ner det = karterar tunnlarna.

Innan Mark fick av sig tuberna, alla tre, svor han lite över att de var så tunga på land. Mycket lättare därnere! Han muttrade också, på sitt hemlands vilda tungomål(engelska!), om reggarna, andningsmunstyckena, som han hade problem med. De frös för honom. Han behövde varmvatten för att få bort isen. Svårt att prata svenska då läpparna är frusna!
Jag hämtade vattenkokaren med varmvatten åt honom. Någon av de andra sa:
– Det där munstycket kan du inte ha mer idag. Imorgon är det OK.

Hela tiden, som dykarna är uppe, ligger tuberna på isen, men reggarna i vatten, för att inte frysa.
Hur tänker man därnere? Jag har läst Daniel Karlssons berättelse från Expeditionen 2008 och Mattias Tancreds ”En dag under Gelabs Expedition Bjurälven 2009” .
De ligger på nätet, sök under Expedition Bjurälven 2010.
Där står om säkerhetsflaskor, knutar på säkerhetslinan, om kartering och vad som händer med regulatorn, som börjar friflöda!

En dag då jag satt där i snösoffan och småpratade med säkerhetsdykaren, meddelade Johan, dykledaren:
- 10 minuter kvar.
Då det är 10 minuter kvar till dykare anmält, att han ska vara tillbaka, gör sig säkerhetsdykaren klar. Kommer inte dykaren i rätt tid, går han ner och kollar. Har det då hänt ett ras, som förhindrar passage till exempel, ska spett och spade stå klart, då han kommer upp igen. Inga vanliga dykhjälpmedel!
Tiden går och inget händer. Jag hinner faktiskt bli riktigt svettig.
En minut före utsatt tid bubblar det på vattenytan!

Under dessa två veckor var jag med på två informationsmöten, vilka de höll för allmänheten. Båda var mycket välbesökta. Flera av besökarna gjorde som jag, gick på båda träffarna. Det gick en vecka emellan och de var helt olika. Under den veckan, som gått emellan, hade de hunnit upptäcka och utforska en hel del nya gångar och annat därnere.
En av de sista dagarna blir de extra euforiska! De har upptäckt TEMPELSALEN! Tidigare hade de funnit en och annan större grotta, men den här var STOR! Och inte bara det; fossila växtrötter och en alg, som är arktisk, om deras iakttagelse är riktig. I så fall den sydligaste i sitt slag!

Vad det har varit för väder? Det tänker man inte på. Det har nog varit som vanligt. Lite blandat, lite ”ömse”. Den dagen jag fick åka skoter, rättar åka i räddningspulkan, ingen annan plats fanns, var det allt lite grått och snöigt.

Bilden tagen från pulkan, där jag satt.
Sista dagen, som jag är där, går jag hem, då de börjar packa ihop. Jag vill ju inte vara till ”besvär”. De har så mycket, som ska hem på skotrarna och många som ska åka. Kanske blir jag upp-plockad!
Så mycket jag har upplevt och lärt mig dessa dagar, bara av att vara där, titta och lyssna!

Text och bild av:
Gunnel Fredriksson, sommartid guide i Bjurälvens Naturreservat

Mer om Bjurälven och Blåsjön finns på Blåsjöns hemsida www.blasjon.com

Bjurälvsexpeditionen ur ett annat perspektiv

Hur förbereder man sig som allt-i-allo på plats, här i Stora Blåsjön, för att ta emot 13-15 dykare med tonvis av utrustning till boende i byns nedlagda skola?’

Jag är vaktmästare på skolan i Blåsjön. Den ägs av Blåsjöns bysamfällighet. Liksom ett par år tidigare, kommer jag att vara dräng och ”kastkäpp”, som det kallas här, åt dykargänget, en ganska stimulerande syssla för en pensionär i sina bästa år.
Önskemål har de presenterat. De har ju varit här tidigare och vet vad som saknas, vad som kan bli bättre. Både i skolan och uppe vid Dolinsjön i Bjurälvens Naturreservat.
I skolan ska det ställas i ordning. Kuddar och madrasser finns på plats. Rent och snyggt. Alla bor på golven i alla vinklar och vår. En del hamnar under borden. Låter kanske inte så bra, men det är bara för att sova.
I köket en extra mikrovågsugn. De är många som samtidigt ska värma sin mat.
Matsalen används, ja, just till matsal och på kvällarna till genomgång av dagens upptäckter och strapatser. Långbord och stolar.
I källaren ska det finnas plats för en kompresssor, plats att ta in tuberna, som ska fyllas inför nästa dags dyk. Det blir många tuber varje dag.
I duschrummet, måste det finnas upphängningsanordning för att torka dykardräkterna. Den satte jag upp i år.
Extra bord behöver de för alla sina pinaler, datorer och instrument av olika slag.
När allt det där är ordnat, blir det dags för vissa yttre förberedelser.


Parkeringsmöjligheterna på skolan måste utvidgas. Varje bil har släpvagn med sig och en del är jättestora. Allt måste få plats på ett praktiskt sätt.
Så är jag ombedd att hugga ett 50-tal stickningsbuskar, björkruskor, för att markera var skoterleden ska gå över Leipikkvattnet upp till Dolinsjön i Bjurälven. Efter expeditionen tas käpparna bort igen. De, som eventuellt missas, återgår till naturen, när snön smälter.



Lastning pågår för transport upp till Dolinsjön, cirka 4,5 km.

Under de två veckor de ska upp och dyka, är jag med de flesta dagarna och hjälper till med skotertransport av all utrustning, av dykare och av eventuella besökare. De flesta besökare kommer tyst och fint på skidor.
För att få köra skoter – och för att dyka! – måste de ha tillstånd från Länsstyrelsen i Jämtland.
Själva transportleden dit upp, byggs av dem själva. I år var det lite snö, så det vållade dem vissa besvär. Detta tog två dagar.



Under dagarna däruppe, hjälper jag till med lite av varje. Först var det en tältkåta och ett ”partytält”, som skulle resas. Inne i kåtan sattes en liten kamin och runt tältstången på golvet i halva kåtan, lades liggunderlag ut. Ett bord skulle in där och ett par mikrovågsugnar och en vattenkokare.
Här kan de värma både sig själva och sin mat.

I det större tältet finns plats för att klä om sig och där finns två långbord för att lägga alla delar av deras utrustning på.

För övrigt sitter jag och studerar, hur de förbereder sig för sina dyk. Det händer alltid saker. Det blir aldrig tråkigt.


Jag har också fått prova på att sitta som dykledare. Det känns ansvarsfullt. Då ska man hålla reda på vem som är där nere och vetas exakt hur lång tid dykaren tänker vara nere och sedan ha stenkoll på klockan, då de ska vara tillbaka.
Då och då kan det uppstå behov av någon pryl, som de har i sina bilar. Då blir det en extra tur ner till parkeringen vid gården i Leipikkvattnet, varifrån expeditionen ut går och hämta det som behövs.

Dessa veckor är mycket inspirerande, men jag skulle aldrig själv kunna tänka mig att gå ner i det kalla vattnet!

Lewi Fredriksson, en glad pensionär i Stora Blåsjön.



Mer om Bjurälven och Blåsjön finns på Blåsjöns hemsida http://www.blasjon.com